Mina vänner... igår kväll den 18 juni 2010 ca. 22.15 somnade jag in och blev VÄRLDENS FINASTE PRINSESSÄNGEL! Nu är jag i landet Nangijala och busar med Idagrodan, Sebastian och alla andra vänner. Där finns ingen dum sjukdom. Jag gör saker som jag inte kunnat göra här på jorden. Jag har det bra nu!
Det var en vanlig, fast jobbig dag för mig. Var på ett möte på habben på dagen och sen var jag med mina assisar. Dippade väldigt mycket i syresättningen, men kom igen flera gånger. Hade lite krångel med magen...förstoppad, så de trodde det va anledningen till att jag hade det så kämpigt. Mammis o pappis kom hem och vi fick en timme tillsammans tills jag inte orkade kämpa mer. Jag fick somna in i pappis trygga famn... mammis o pappis kände att jag väntade på rätt tillfälle...båda var hemma med mig och jag hade fått min dos av deras varma famn...då släppte jag greppet och flög iväg!
De gjorde såklart allt för mig med syrgas m.m....men jag kom inte igen :(
-------------------------------------------------------------------------
Mina Starka Föräldrar...
Mina Föräldrar är så starka, det säger faktiskt alla
Men när alla andra sover om natten, har jag sett deras tårar falla.
Under sömnlösa nätter kommer jag tassande på tå.
De vet inte att jag är där för att hjälpa dem förstå.
Lika ändlöst som strandens vågor och deras smärta.
Jag vakar över mina starka föräldrar som alltid bär mig i sitt hjärta.
De bär ett leende, ett leende de tror döljer,
Men genom himlens dörr ser jag tårarna som följer.
Mina föräldrar försöker hantera döden för att hålla mig kvar,
Men alla som känner de vet att det är den enda möjlighet de har.
När jag vakar över mina starka föräldrar genom himlens öppna dörr,
försöker jag förklara att änglar skyddar mig nu så som de gjorde förr.
Men jag vet att det inte hjälper eller lättar bördor de bär,
Vad de än säger, hur de än mår.
Mina starka föräldrar har ett hjärta, för alltid fullt av sår!
(Kay Desórmesux, my surviving mom. Omgjord!)